Inser nu hur sjukt jävla mycket jag kommer sakna alla. Jag har nog aldrig känt så förut. Aldrig någonsin. Inte ens då jag planerat att åka ensam till USA och inte komma hem på ett år. Det är inte likt mig alls. Nu ska jag stanna i Sverige och kommer troligen hem under julen i alla fall?? Känns som jag har förändrats väldigt mycket det senaste året. Kanske uppskattar allt så mycket mer nu. Eller bara är närmare alla. Eller både och.

 

Och alla, är bara ett ord för några, i och för sig.

 

Och när man skriver sånt här börjar man undra om man inte ska göra denna lilla skapelse privat. å andra sidan, tror ej mina få besökare består av andra än de jag känner så happytimeees adios biatchessss puss

 

Vad ska man säga, "evelina-som-har-sett-på-dans" är i gång med nattfinuleringar igen...