ETT ANNAT LJUS - JONATHAN JOHANSSON

Hur man plötsligt inser hur mycket i världen som är fel. Hur mycket som är så nära som man tror är så bra. Så mycket makt och status som styr.
 
Hur det kan finnas en sida på facebook som heter "Alla vi som hatar alla äckliga feminister i Umeå". "Alla vi som hatar alla äckliga feminister i Sverige" och "Alla vi som hatar invandrare". Hur facebook inte tar bort dem efter att många gjort en anmälan.
 
Hur fruktansvärt blinda så många är för sexistiska reklamer, att man inte reagerar och inte ens ser det sexistiska på grund av att man är så van att se liknande bilder.
 
Hur en folkhögskola med Pingstkyrkan som huvudman tar stora odemokratiska beslut utan att tänka igenom sitt val. Utan att ha en blekaste aning om konsekvenserna. Hur skolan inte ger sina elever möjlighet att protestera. Hur en folkhögskola kan ha en styrelse som inte har någon som helst koll på verksamheten. Hur det bara är det yttre som är det viktiga. Hur så många vuxna ansvarsfulla människor låter detta gå förbi och som inte ställer upp för eleverna. Hur de är påverkade av makthavarna. Hur lögner och tomma ord styr.
 
Hur makthavande personer använder sig av argument som beskriver att man själv inte har ett dåligt handlande på grund av att alla andra gör samma sak.
 
Att det alltid är dansen som ska skyfflas undan.
 
Att folk inte ens försöker förstå, fokuset ligger alltid på sig själv.
 
Hur många som inte ser helheten. Trångsynta, konservativa människor som utåt sett verkar vara precis tvärtom.
 
Hur många människor det finns som har så lite förståelse för människan
 
Hur mycket skitsnack som går runt
 
Hur det finns människor som på sin facebooksida lägger ut bilder på en mörkhyad människa som sitter i en toalettstol, med en text i stil med "Spola ned det som är brunt".
 
Hur mycket jag hatar när retorik döljer falskhet. All falskhet.
 
Hur åttaåriga pojkar kallar jämnåriga flickor i skolan för horor
 
Hur det finns åttaåringar vars önskelista inför jul endast innehåller en ipad.
 
Hur denna lista kunnat fortsätta i en oändlighet
 
...
 
Nu låter det som om allt är kaos, men med mig är det bra, även om allt annat inte är det. Det får väl lov att vara så.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0